Det är fint med livet. För mitt i allt elände, så börjar det blomma på en utav mina sömniga pelargoner.
Den har verkligen gömt sig, själva pelargonen står bakom en gardin och blomman syns knappt under bladen. Men jag såg den i ögonvrån och hjärtat tog ett skutt av glädje.
1 kommentar:
Jaa, nog finns det hopp ! Alltid !!
Skicka en kommentar