Moahahaha.
Jag gjorde det.
Hur jobbigt det än var, så klarade jag av att stå upp för mig själv och säga det här är inte okej för mig.
även om det inte alls blev som jag hade tänkt från början. så blev det ändå något.
även om det blev pannkaka egentligen, så känns det ändå bättre nu än för några timmar sedan innan samtalet.
även om hela grejen är sorglig så känns mitt hjärta mycket lättare.
för det här var en stor grej för mig. som jag klarade av. hurra!
3 kommentarer:
Heja Emmie! Vad glad jag blir för din skull!
Tyvärr så är det ingen som tackar en för att man är så duktig hela tiden. Stå upp för dig själv så kommer andra också att göra det.
Kram!
Good for you!
tjoho! tack!
Skicka en kommentar