torsdag 7 oktober 2010

En tillbakablick



För sex år sedan:


-lämnade jag min tonårsperiod bakom mig. 
-flyttade jag ihop med min dåvarande pojkvän.
-trodde jag att det skulle vara på ett visst sätt, och kämpade stenhårt för att få det så, och slet ut mig själv i långsam takt under några år.
-trodde jag att jag var tvungen att göra allt som stod i min makt för att ALLA skulle tycka om mig.
-visste jag inte att det var ångest det hette eller vad det var som skedde i kroppen vid en ångestattack.
-var jag inte ärligt mot mig själv.
-förstod jag inte att min kropp behövdes tas hand om för att må bra och leva ett långt liv.
-visste jag inte vad mindfulness var.
-isolerade jag mig från allt och alla.
-visste jag knappt vad droger var överhuvudtaget. ( nej, jag har aldrig tagit och kommer aldrig att göra, men droger överlag är mer utbrett och känt idag tycker jag.)
-tänkte jag mycket på tiden som varit, den för mig ganska så mörka tonårstiden ( även om det fanns vissa ljuspunkter) psykiskt skadande pojkvännen och annat runt omkring som falerat.


För sex år sedan visste jag inte att jag skulle


-komma att bli förlovad, för att sedan bryta den och bli ensam
-åka på motorcykelsemester tillsammans med en otrogen motorcykelkille
-bli ensam igen
-finna kärleken en juldagskväll
-flytta ihop med the love of my life efter ett halvår
-bli sjukskriven
-åka till Irland och kollapsa totalt
-sakta men säkert ta mig upp och tillbaka
-bli fruktansvärt trampad på av någon nära på grund av min själsliga förkylning
-styra in på en annan väg i mitt liv
-bli mer medveten om vad det egentligen är som orsakat all denna inre stress
-lära mig om mig själv och arbeta med det som är jobbigt och svårt
-börja en utbildning för min egen skull, inte för att någon annan tyckte det
-ställa mig upp framför 50 personer och fria till min karl
-bo i en alldeles för liten lägenhet för två personer men ändå klara det utmärkt 
-kunna känna tillit stundtals om dagarna.


För sex år sedan trodde jag aldrig att jag skulle sitta på så mycket kunskap och erfarenhet som jag gör idag, och ändå har jag så mycket mer att se fram emot, lära mig, få erfarenheter av, få kunskap om. 


Jag undrar vad jag gör om sex år? Vad jag har klarat av, vad jag har gått igenom, vad jag har upplevt, hur jag är, hur jag känner mig. Om jag tänker tillbaka på de sex åren som gått då. Om jag fortfarande bloggar. Åh, herregud, nu blir det nästan för svårt att tänka, sex år framåt är ju jättelångt! Men ändå går det så fort.


I alla fall, Grattis mig själv på 26-årsdagen!


För hela 8 år sedan

10 kommentarer:

Anna @sweet life sa...

Vilket fint och tänkvärt inlägg! Och spännande att tänka på vad man lärt sig på det sättet. Och coolt att du friade framför 50 pers! får man önska ett blogginlägg om hur det gick till? :)
Och slutligen: Stort grattis på födelsedagen! Hoppas nästföljande sex år blir riktigt underbara och tar med sig mycket fint!

Anonym sa...

Vilken härlig & tänkvärd läsning!

Och ett megagrattis på födelsedagen! Om allt går som planerat så dimper det ner ett paket i brevlådan idag.

Kram!

gunillaedding sa...

Grattis på födelsedagen min älskade fina tös!

Lysande ögonblick! sa...

Åh. Fina du. Tänk vad vi lär, precis hela tiden. Önskar dig en underbar födelsedag. Grattis på födelsedagen. Och grattis, för att du dessutom lärt känna dig själv mer än någonsin.

KRAM!!

Angeliqa sa...

Vilket fint inlägg och mycket intressanta saker du skriver.
Stort, stort grattis på födelsedagen!

Styleabaad sa...

Stort Grattis på födelsedagen!!! Är det inte härligt när man tänker tillbaka på allt jobbigt (tonårstiden- huu!) som man gått igenom och kan tänka att man är så mycket starkare och visare nu! Det blir bara bättre för varje år som går tycker jag. Kram

Lisa sa...

fint inlägg och grattis,grattis på din födelsedag! puss

Glamour-Och-Fläskpannkaka sa...

Grattis! så mycket som hänt på sex år!

Emmie sa...

tack så hjärtligt för era otroligt fantastiska fina gratulationer!!! jag blir alldeles varm i hjärtat!

En förkärlek för svart sa...

Grattis i efterskott! Och ja, det är helt galet vad livet -och en själv- hinner förändras på några år. Man slutar aldrig att förvånas.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...