Hur man angriper ett problem ur en barnsligare synvinkel.

Okej. 
Så här är det.
Idag ösregnar det.
Igår ösregnade det heeeeela dagen.
Alltså, det är vattenpölar överallt.
Och vi skall till mormor och ha "trädgårdsdag", vi skall hjälpa henne att få fint i trädgården och röja och dylikt.
Jag är inte ett dugg sugen på att gå ut i det här vädret överhuvudtaget, ville hellre ligga inne i sängen och gosa och mysa och dricka kaffe och kolla på film.
Det hjälper inte att jag tänker att det är för mormors skull, så egoistisk är jag. Just idag. För jag vet att det är andra som kommer åka dit och hjälpa till.
Hur gör jag då det bästa av denna tråkiga situation? ( det faktum att jag inte har några bra kläder eller skor för att vistas på landet i regn, det bortser vi ifrån just nu, också fixar jag det till nästa år..)


Jo, jag tittar på det här klippet.
Och tänker, hur var  det när jag var liten? Vad tyckte jag om regnet då? Hur beter sig barn när det regnar och är fullt med vattenpussar överallt?
Jo, man hoppar, skuttar, leker, plaskar, stänker, gräver fåror så att vattnet kan rinna ännu lite längre ifrån den ena vattenpussen till den andra. 
Alltså får jag gå ut idag, med en lite mer barnsligare inställning till vädret. Inte vara så vuxen och bekväm.


Ha en fin söndag kära ni!
Och sen när vi är klara, då får vi komma in i värmen och njuta av ett gott dagsverke.