söndag 13 februari 2011

Om rädslor och att släppa taget

Jag var på cranio sacral i torsdags hos en fantastiskt klok och varm kvinna.
Det satte igång en hel massa funderingar, som ännu inte funderats klart på. Men jag är på god väg.
Fick frågan Vad är det jag är så rädd för?


Kroppen håller så hårt i min rädsla, att jag inte ens själv vet längre vad jag är rädd för. 
Det har spridit sig till allt i stället. Jag är rädd, konstant rädd. 
Rädd för människor, rädd för döden, rädd för sjukdom, rädd för baciller osv osv.
Men grundrädslan? Ingen aning. 
Jag tänker mig att skriva ner i en tabell, vad jag är rädd för, varför jag är rädd för det, och varför jag är rädd för det osv. 


T.ex Jag är rädd för att inte duga.
Varför det?
För då tycker ingen om mig.
Varför är jag rädd för det?
Stenåldershjärnan säger då, att de som inte tycker om mig kan ju bli hotfulla.
Och då blir jag rädd för att de skall ha ihjäl mig.
Helt absurt. Men nästan så är det.
Och jag tänker då, om jag går igenom det jag är rädd för på det sättet, så kanske jag kommer närmre grundrädslan, och kan släppa det.


I alla fall så fick jag övningar som jag skall göra hemma i först 10 dagar med daglig uppföljning av kvinnan E.
Sen skall jag helst fortsätta i minst 30 dagar till, för att kroppen skall komma in i "rätt"mönster.
Övningar som går ut på att jag släpper rädslan, släpper taget och bygger upp mig med andra byggstenar. 
För mina byggstenar --> rädsla.
Och det går ju inte att bara träna bort rädslan, så som jag har gjort hittills. Jag behöver ha nya byggstenar att ersätta med. Styrka inifrån.  
Jag skall byta ut grundstenarna, en i sänder.
Genom att stärka kroppen inifrån, inte bara utifrån, inte bara mitt sinne. Stärkt inifrån kommer jag att klara av att släppa rädslan, utan att allt rasar ihop. 
Och det är det jag skall göra med yogan nu. Varje morgon. Innan frukost.


Jag skall ut på skattjakt. Med mission att finna originalritningarna till min kropp.
Hur den fungerar utan att vara ständigt påslag av rädslor och flyktkänslor.
Hur det kändes i avslappnat tillstånd.
Jag är i ständig beredskap och kroppen får inte den minsta tillstymmelse till återhämtning, för den vet ju inte hur man gör längre.
Någonstans finns den där ritningen, och jag skall finna den!




Lånad härifrån











4 kommentarer:

Ej Utgivet Material sa...

Gud vad bra Emmie. Smart person, gillar den idén med att ersätta sin byggstenar och verkligen gå till botten med huvudproblematiken. Man väljer själv, det är ju så. Hejja dig.

Lysande ögonblick! sa...

Vilken spännande resa. Jag är också ute på sådana äventyr och det ger så otroligt mycket. :-)

Madeleine sa...

man ska inte bry sig om vad andra tycker om en. kanske lättare sagt än gjort. men det är det viktigaste av allt! ps. fin header!

Lisa sa...

kram och lycka till nu!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...