fredag 29 oktober 2010

Funderingar och sånt

Jag tar väldigt väldigt lätt åt mig saker, jag suger åt mig dåliga saker, negativa saker som en svamp.
Sånt tar på krafterna.
När allt det fina inte sugs upp, utan bara det dåliga.
Då läser jag Mias blogg och lär mig lite mer. om att vara lite stark och tro på sig själv.


Det behöver inte ens vara negativa saker. det räcker med att någon skriver ett svar på något ( nätet är skit i den delen där man inte kan uppfatta tonfall och ansiktsuttryck, man uppfattar inte hur den andre menar) där jag tänker på mig själv som helt dum i huvudet, att jag inte tänkte på det innan.
Och en sån här grej kan fara runt i huvudet på mig en hel kväll, är det riktigt illa sitter det i i flera dagar.
Jag undrar så varför det har blivit så här.
Jag undrar varför jag gör så här mot mig själv. Varför jag inte bara släpper sådana saker. 
Varför jag skall älta och älta och gå igenom och vara ledsen. över sådant som inte ens är värt att vara ledsen över.


ja. 
sånt funderar jag mycket på. sånt jobbar jag mycket på med mig själv. det blir lite lättare att leva när det inte är en kamp hela tiden. en kamp om att överleva.
utan att det blir så att man bara lever. med alla känslor, ledsna, arga och glada och lyckliga. men att de inte tar lika hårt på krafterna. att de inte väcker tankar som väcker känslor och sen är hela spiralen igång.


inga roliga saker att prata om en fredagkväll. men likväl en del av livet.




ps. att skilja på vad som är jag, vad som är beständiga jag och vad som är mina tankar och handligar. att hela tiden påminna mig om att det där jag sa, eller det jag tänkte, det kanske var dumt, eller korkat. men jag är inte korkad. jag är inte dum i huvudet för den sakens skull. utan som sagt, det som inte är beständigt. så.
puss på mig och var snäll.

6 kommentarer:

Anna @sweet life sa...

Vad jobbigt det låter. Om du undrar om några kommentarer här är menade som negativa så kan du ju alltid fråga innan du låter dig själv älta. Eller jag menar, folk är ju snälla, olyckligt om det missuppfattas. Men jag förstår hur du menar. Och av hela mitt hjärta så kan jag säga att alla mina kommentarer är och har varit enkom positiva, jag tycker din blogg är jättefin :) kram!

Ej Utgivet Material sa...

Ja men så känner man ju. Jag har t.ex. haft en pissdag på jobbet; bara negativ feedback, en påtvingad säljdag med massa negativitet och efter det vill man ju börja gråt för minsta lilla knuff i tunnelbanan.. men som en vän sa till mig, vad glad för att du är mänsklig! Det är därför man är känslig och känner och det är en himla fin egenskap tänker jag.

gunillaedding sa...

puss på dig! <3

Anonym sa...

Åh vad jag känner igen mig. Ibland kan jag sitta och älta över en kommentar (för att man aldrig kan uppfatta tonfall i skrift), en blick, ett samtal som aldrig kom , eller varför inte älta över om jag har gjort bort mig i någon situation, Och jag hatar att jag gör så. Det tar så mycket energi! Men jag har blivit bättre med åren att låta sånt rinna av, men ibland är man känsligare och då är det svårt.

Och vad kul att du är bra på att sminka. Har du gått någon kurs eller är du självlärd?

Och vad glas jag blir att du diggar min tårtfyllning med lakrits och choklad. :)

kram till fina Emmie!

Angeliqa sa...

Jag känner också igen mig. Det är hemskt när hela ens dag blir förstörd för att man kanske missuppfattar en kommentar, en blick eller dylikt. Det är svårt att inte reagera som man gör heller, för man blir ju så himla osäker.

Emmie sa...

Anna: tack! nej, jag har nog aldrig uppfattat dina fina kommentarer negativit, jag gillar din blogg himla mycket också! kram!

Leila: usch, vilken dag det låter som. ja, det är ju så, det är mänskligt. men jag tycker det är så trist att det blir så ensamt, är man mänsklig i detta samhälle, med känslor och svängningar och upplevelser som inte alltid är enkla, så blir man ensam. ( fast just nu är jag förkyld, pms och tandvärk, då blir allt så mycket mer förstorat och jobbigt. kram på dig.

fina mamma: puss

Catrin: ja, det är nog så, att allt blir lite lättare att hantera när man blir äldre och visare..:)
nja, jag är mest självlärd, för att jag tyckte det var så kul innan, men nu har jag kommit av mig lite, mest av bekvämliga själ. kram till dig med!

Angeliqa: Ja, det är nog en övningssak det där, med att bli lite säkrare på sig själv, in i grunden säker, så att även om det svajar ibland, så står byggnaden stadigt. då måste man bygga stadigt från början. kanske riva allt först och sen bygga upp.:)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...