tisdag 6 april 2010

Likt en bok


Likt bokens stadiga stam står jag där.
Kikar man under barken ser man spår av yxhugg. Spår av försöken att hugga ner mig. 
Det har läkt, barken har sakta krypit sig över ärren. bäddat in dem under sig.
Stormby efter stormby har jag överlevt.
Mina rötter gräver sig bara djupare och djupare. Förgrenar sig. Borrar sig hårt in i jorden, kniper tag. För att stå där stadigt. 
och ännu stadigare nästa gång.
Grenarna är många, vissa känsligare än andra. Några är knäckta. 
Men de letar sig utåt och uppåt. De ger sig inte.
och stammen står där. Stadigt.

Bild lånad härifrån

3 kommentarer:

mamma sa...

Så här säger Bokträdet till Solöga:
Att betrakta världen är att betrakta dig själv. Det som sker i din omgivning knyter an till dig / det som pågår inom dig själv.

Glamour-Och-Fläskpannkaka sa...

om träd kunde prata skulle de ha mycket att berätta!

Anonym sa...

Jättefina ord. Och livet kan vara allt bra kämpig ibland. Men så länge grenarna letar sig uppåt så når de tillslut sol och vila.

Jag tror faktiskt att jag ska våga mig på en permanent. Jag gillar verkligen ditt hår så det var en bra idé att blanda stora och små lockar.

Och förlåt för sent svar. ang. Ica-gossedjuren. men jag fick tyvärr inte bra svar från min icakontakt.. :/

ta hand om dig!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...