Söndagen den 14 mars 2010 skrev jag det här:

Det säger till dig, du behöver mig. 
det säger till dig, du klarar dig inte utan mig.
det säger till dig, du mår bättre av mig.
det säger till dig, jag är din enda sanna vän.
det säger till dig, du kan lita på mig.
det säger till dig, vad du skall se, höra och känna.
det gör dig till en zombie.
det förblindar dig.
det får dig att regregera.
det får dig att tro att du söker efter ett stjärnljus som inte existerar egentligen.
det äter sakta upp dig inifrån. obemärkt från ditt håll.
men de omkring dig märker det.
märker sakta förändringen. förstår först inte vad som är fel. men sen när de märker det. skräcken. sorgen. ilskan. ber dig.
men du förstår inte. vill inte förstå. för det har förhäxat dig. fångat dig.